Mitt första år som pappa

Det har nu gått lite mer än ett år som pappa. Har jag då lärt mig någonting?

Klart jag har. Delar med mig av lite småsaker som inte bara gäller för pappor.

1.      Njut av första tiden när din tid går åt att ligga i en soffa med en varm kropp på magen.

2.      Det verkar finnas en hemlig överenskommelse mellan föräldrar att begagnade saker säljs o köps till ungefär samma pris. Bara första-ägaren gör en dålig affär 😉

3.      Köp inte massa saker innan ni fått barnet, egentligen behöver man tämligen lite saker, det blir inte bättre för att det står baby framför. Samma gäller med leksaker, går att köpa hur mycket brio som helst, men mycket troligt att fönsterskrapan är roligare.

4.      Läs inte på för mycket innan, ha inte en bestämd bild hur ni ska uppfostra ert barn, det blir bara något att vara orolig över när det inte går som ni tänkt, och det gör det inte. Ni är individer och erat barn också. Det kan vara skönt att läsa på om olika perioder så ni kan förstå varför ert barn plötsligt storgråter 24h om dygnet.

5.      Värna om varandra, se till att ni tillsammans och var för sig får luckor för sig själva, och fyll dom inte direkt med saker ni inte hunnit göra. Sätt syrgas på dig själv först och sedan barnet som dom säger på flygplanet. Slutkörda föräldrar drabbar bara barnet i längden.

6.      Dagens mat för barn på burk är mer korrekt innehålls-mässigt för bebisar än vad de flesta hemma-pulare och bebismat-bloggar medger. Så faktum med att allt pureande, osv osv inte längre är något super-über för ditt barn.

7.      Barnvagn, köp något enkelt till att börja med, för efter någon månad kommer du hata den och komma på vad du verkligen behöver 😉

8.      Fortsätt med ditt liv, pausa in hela ditt liv för att du fått barn, för faktum är att om inte allt för lång tid så kommer behovet av dig inte vara jättestort, och då får många identitetskris och det börjar bråkas i hemmen. Så börja redan nu, fortsätt träffa vänner, ställ upp för varandra i förhållandet om ni är två, är du ensam, använd vänner o föräldrar, eller sök aupair som kan hjälpa dig i vardagen (så jäkla skönt, och inte dyrt). Och även om det går lite emot, lägg så mycket måsten som möjligt på hyllan och var i nuet. Man kanske inte måste måla om i alla rum, man kanske inte måste göra 15 stora projekt i trädgården, gör ett och ha trevligt 😉

Ungen skiter i spenderandet av pengar, konstig mat, skiter fullständigt i vad den leker med eller har på sig. Vad den bryr sig om är att du/ni är här och nu, inte vid en telefon, och att ni har energi att möta blicken och le 😊

Livet som far…

Nu är min son nästan 10 månader, och till min glädje har han äntligen börjat titta på mig med väldig glädje och kryper till MIG även när mor hans är i rummet.

Han har kunnat göra samma om det bara är jag hemma, men att han nu ibland väljer mig istället för sin mor är stort.

Livet som far har kantats av att känna sig otillräcklig, att ständigt bli bortvald, att inte kunna erbjuda den där lukten, mjölken…

Att böja sig baklänges för att få kärlek, ett leende. Sova tillsammans, leka, ”var är pappa”, promenader och ständigt bli bortslängd så fort mor är i närheten…

ÄNTLIGEN!!!