Sparka inte på mig som ligger

Jag är klassiskt skolad. Hela min uppväxt så har jag hört vad som gjorts fel för att kunna förbättra detta. Det som är bra behöver ju inte kommenteras då man inte behöver göra något åt detta.

Detta är absolut inte något försök att beskylla mina föräldrar. Dom uppfostrade mig så som dom hade blivit uppfostrade och har på så sätt skapat en tämligen högpresterande individ. Men som bieffekt skapade en person som aldrig är nöjd och som konstant kritiserar sig själv för allt, från kokning av makaroner till hjärnkirurgi (nu pysslar jag inte med hjärnkirurgi, men kan tänka mig att jag skulle varit tämligen självkritisk i en sådan situation).

För att jobba med det så måste jag kunna inse när det händer, bryta och analysera situationen. Men hur gör man det när man har dessa tankemönster sedan 20+ år.

Jag tänkte försöka med att även om det inte är i situationen, så ska jag skriva ned 3 tillfällen under dagen som jag varit kritisk mot mig själv, analysera situationen dessa tillfällen, och dessutom komma på 3 bra saker under dagen.

Lite som att gripa efter halmstrån, men man måste börja någonstans.

Jag börjar imorgon.